CoachOS
Kunskapsbank

Träna straffsparksläggning: Vad forskningen visar

Straffsparksläggning anses ofta vara ett lotteri. Det är bekvämt eftersom det inte ställer någon till svars — och det är fel. Den norska forskaren Geir Jordet har analyserat varje straffsparksläggning i VM, EM och Champions League sedan 1976, över sjuhundra straffar. Resultaten visar ett mönster som går att träna på.

📖 Lästid: 4 minuter ⚽ Coach OS Kunskapsbank

Siffran det handlar om

Jordets analys av 366 straffar ger det tydligaste resultatet: skyttar som tog sig tid när de lade upp bollen gjorde mål i 80 procent av fallen. Skyttar som skyndade på förloppet nådde bara 58 procent.

Tjugotvå procentenheter. Mellan två beteenden som tekniskt sett inte har någonting med varandra att göra.

Skillnaden ligger inte i skottet. Den ligger i de tjugo sekunderna innan.

Undvikandebeteende: det verkliga problemet

Jordet kallar mönstret för undvikandebeteende. Det uppstår när pressen är som störst — vid straffar där en miss avgör matchen direkt.

Hur du känner igen det:

  • Blicken vänds bort från målvakten. Skytten kollar på bollen, marken, var som helst.
  • Uppläggningen blir hastig. Lägga ner bollen, backa direkt, ingen paus.
  • Ansatsen börjar för tidigt. Ofta redan innan domaren har gett klartecken.

Detta är inga karaktärssvagheter. Det är ett försök att snabbt ta sig igenom en obekväm situation. Just detta försök sänker målprocenten.

Intressant för tränare: Jordet hittade de sämsta värdena hos just de spelare som hade högst status. Den som har mest att förlora är den som skyndar på mest.

Rutinen är det enda äkta ankaret

Om stress är problemet är en fast rutin lösningen. Inte som en ritual, utan som något som tar upp plats i huvudet som annars skulle fyllas med rädsla.

En användbar rutin har fyra steg och tar cirka tio sekunder:

1. Lägg upp bollen och stå kvar en kort stund. Backa inte direkt.

2. Titta medvetet på målvakten en gång. Medvetet, inte bara en snabb blick.

3. Ett andetag. Ett enda, men djupt och fullständigt.

4. Backa först därefter och vänta på signalen.

Hörnet bestäms i förväg, inte i ansatsen. Den som fortfarande funderar under ansatsen överlämnar beslutet till målvakten.

Denna rutin måste varje spelare bestämma själv och alltid utföra likadant — på träning, i match, i straffsparksläggning. En rutin som bara tas fram i skarpt läge är ingen rutin.

Ordningen

Den vanliga regeln ”de bästa först” räcker inte till. Det är mer logiskt att:

  • Skytt 1 är någon som sätter sin straff säkert och utstrålar lugn. Det första skottet sätter tonen.
  • Skytt 5 behöver de starkaste nerverna, inte den bästa tekniken. Den femte straffen har högst press på sig.
  • Mitten är platsen för de yngre och osäkrare spelarna.
  • Ingen skjuter som inte vill. En frivillig med medelmåttig teknik gör mål säkrare än en övertalad tekniker.

I barn- och ungdomsfotbollen gäller dessutom: Ordningen ska vara bestämd före matchen, inte i den hektiska samlingen i mittcirkeln.

Målvakten

För målvakten är situationen psykologiskt fördelaktig — målvakten kan bara vinna. Det är exakt vad du ska säga.

I praktiken hjälper det att:

  • Ta sig tid. Målvakten bestämmer tempot, inte skytten.
  • Närvaro i stället för show. Stå upprätt, göra sig stor, hålla ögonkontakt.
  • Bestämma sig sent. Den som slänger sig för tidigt blir lätt utplacerad.

Mer om grunderna finns i artikeln om målvaktens positionsspel.

Hur du tar det till träningen

Det vanliga misstaget: I slutet av träningspasset skjuter alla två gånger mot mål, utan press, utan konsekvenser. Det tränar tekniken, inte situationen.

Vad som fungerar i stället:

  • Efter den hårdaste belastningen, inte före. Straffar slås efter 120 minuter, inte när man är pigg.
  • Med publik. Hela laget står i mittcirkeln och tittar på. Det räcker som press.
  • Med konsekvens. Förloraren plockar undan. Litet, men på riktigt.
  • Med hela vägen. Från mittcirkeln till straffpunkten, med rutin — inte med en hög av bollar på straffpunkten.
  • Observera beteendet, inte bara bollen. Tittar skytten på målvakten? Tar spelaren sig tid?

Samma forskningsinriktning ligger bakom scanningsträningen enligt Jordet — i båda fallen handlar det om vad spelaren gör med sin blick innan aktionen.

När det gäller att hantera press i allmänhet är artikeln om mental styrka inom fotboll väl värd att läsa.

5 lärdomar för tränare

  • Träna sekunderna före skottet, inte bara själva skottet. Det är där de tjugotvå procentenheterna ligger.
  • Varje spelare får en fast rutin. Alltid densamma, även på vanlig träning.
  • Hörnet bestäms i förväg. Aldrig i ansatsen.
  • Bestäm ordningen i förväg, med de starkaste nerverna på femte plats.
  • Bara frivilliga skjuter. Den som inte vill gör inte mål.

Vanliga frågor

Kan man överhuvudtaget träna på straffsparksläggning?+
Ja, men inte som ren skotteknik. Det som går att träna är rutin, blickbeteende och hur man hanterar press — och det är exakt där de mätbara skillnaderna finns.
Hur lång tid bör rutinen ta?+
Cirka tio sekunder. Viktigare än tiden är att den alltid utförs exakt likadant.
I vilken ordning bör spelarna skjuta?+
Säker startare först, starkaste nerverna på femte plats, osäkra skyttar i mitten. Och ingen som inte vill.
Från vilken ålder är detta meningsfullt?+
Från U13, så snart cupmatcher avgörs med straffsparksläggning. I barnfotbollen räcker ett lekfullt tillvägagångssätt utan uppbyggd press.
Vad säger man till en spelare som har missat?+
Direkt och offentligt att beslutet att skjuta var helt rätt. Missen är den risk som alla tar som ställer upp.

Träningsplanering på ett enkelt sätt

Coach OS skapar ditt nästa träningspass utifrån över 1 244 övningar – anpassat efter ålder, gruppstorlek och träningsmål.

30 dagar gratis
Skriv på WhatsApp